Additiv tillverkning i Sverige – från prototyp till industriell verklighet

Additiv tillverkning i Sverige – från prototyp till industriell verklighet

Sverige i en ny fas av additiv tillverkning

Sverige befinner sig i en tydlig transformationsfas där additiv tillverkning (AM) blivit en strategisk del av industrin. Det handlar inte längre om enbart prototyper eller experiment, utan om verklig produktion i små till medelstora serier – och i vissa fall även kritiska slutkomponenter.

Drivkrafterna är tydliga:

  • Osäkra globala leveranskedjor

  • Ökade krav på lokal och flexibel produktion

  • Behov av materialeffektivitet och minskat spill

  • Kortare ledtider från design till färdig komponent

Additiv tillverkning passar väl in i dessa krav eftersom tekniken bygger på digitala lager, lokal produktion och designfrihet som traditionella metoder saknar.


Tekniker som används professionellt i Sverige

Sverige använder i dag flera avancerade AM-tekniker på industriell nivå:

Metallbaserad additiv tillverkning
Electron Beam Melting (EBM) och Laser Powder Bed Fusion (L-PBF) används brett för högpresterande komponenter i titan och stål. Parallellt växer Wire Arc Additive Manufacturing (WAAM) fram för stora och strukturella metalldelar, ofta i robotiserade miljöer.

Polymerbaserad produktion
För serieproduktion dominerar Multi Jet Fusion (MJF), medan SLS och SLA används där detaljrikedom och ytfinish är avgörande. Dessa tekniker ersätter i allt större utsträckning formsprutning vid lägre volymer.

Robotbaserad AM (IRBAM)
En tydlig svensk styrka är integrationen mellan industrirobotar och additiv tillverkning. Detta möjliggör utskrifter av mycket stora objekt, ofta i biobaserade material som träfiberkompositer, och öppnar nya möjligheter inom design, möbler och fritidsprodukter.


Kompetens, forskning och samverkan

Det svenska AM-landskapet präglas av nära samarbete mellan industri, akademi och forskningsinstitut. Samtidigt råder det tydlig brist på specialistkompetens.

Efterfrågade roller inkluderar:

  • DfAM-specialister (Design for Additive Manufacturing)

  • Process- och materialingenjörer

  • AM-tekniker för drift och efterbearbetning

Utbildning sker både via universitet och yrkeshögskolor, men utvecklingen drivs i hög grad av nationella nav som:

  • RISE – Applikationscenter för additiv tillverkning

  • AMEXCI, samägt av stora industribolag

  • SVEAT, branschföreningen för additiv teknik

Tillsammans skapar dessa aktörer en struktur där företag kan testa, industrialisera och skala AM-lösningar med lägre risk.


Företag och ekosystem i världsklass

Sverige har ett ovanligt komplett AM-ekosystem.

Inom maskiner och material återfinns bland annat:

  • Freemelt

  • Sandvik och Höganäs

  • VBN Components

På produktions- och tjänstesidan finns aktörer som:

  • Prototal Group

  • Top3D

  • Digital Mechanics

  • AMEXCI

  • Norra Additive Manufacturing

Detta gör att svenska företag kan gå hela vägen från materialutveckling till färdig serieproduktion inom landets gränser.


Vem köper 3D-printade produkter?

Användningen av additiv tillverkning spänner över många sektorer:

Medicinteknik och sjukvård
Skräddarsydda implantat, operationsguider och anatomiska modeller förbättrar både precision och patientutfall.

Flyg och försvar
Lättvikt, prestanda och möjlighet till on-demand-produktion gör AM särskilt attraktivt för reservdelar och avancerade komponenter.

Fordonsindustrin
Fixturer, verktyg och specialdetaljer tillverkas redan additivt, med ett växande fokus på slutprodukter i mindre serier.

Konsument- och industriprodukter
Allt från kajaker till livsmedelsgodkända produktionsverktyg tillverkas i dag additivt i Sverige.


Additiv tillverkning som strategisk konkurrensfördel

För svenska industriföretag handlar additiv tillverkning allt mindre om teknikval och allt mer om affärsstrategi. Rätt implementerad ger AM:

  • Kortare time-to-market

  • Lägre kapitalbindning

  • Högre anpassningsgrad

  • Bättre resiliens vid störningar

Företag som vill ta nästa steg behöver inte nödvändigtvis investera i egen maskinpark direkt. Samarbeten med specialiserade aktörer och regionala noder är ofta den mest effektiva vägen framåt.

Ett exempel på en sådan aktör är Norra Additive Manufacturing, som arbetar med att göra additiv tillverkning praktiskt användbar för industrin – från idé till produktion. Läs mer om deras arbete här: https://norraam.se/


Sammanfattning

Sverige har alla förutsättningar att ligga i framkant inom additiv tillverkning: teknisk kompetens, stark industri, avancerad forskning och ett växande nätverk av specialiserade företag. För organisationer som vill bygga framtidens produktion är 3D-printing inte längre ett experiment – det är ett strategiskt verktyg.